Daterat den sjätte dagen i den sjätte månaden

”Släpp mig sa jag! Annars ropar jag på Kara!” Hånskratten haglade över henne. Ett slag över kinden fick det att snurra till i några sekunder men så klarnade sinnet. ”KARA!” skrek kvinnan för full hals. Som en pil kom den stora vargen rusandes mot klungan av skumrask som omringat henne. Tänderna sjönk in i benen på den närmsta som gav upp ett vrål. En försökte slå djuret med en stor pinne men fick istället ett hugg i handen. Resten lade benen på ryggen och satte iväg nedför skogsstigen. De två bitna stötte sig på varandra och skickade blixtar med ögonen mot henne innan de började röra sig bortåt. ”Kara, kom hit.” Den lurviga besten styrkte sig tillgivet mot sin ägare. Hon reste sig upp och plockade upp sakerna rövarna rivit ur hennes ryggsäck och började långsamt gå med Kara vid sin sida. ”Vad skulle jag göra utan dig?” mumlade kvinnan medan hon kliade vargen bakom örat.

Daterat den femtonde dagen i sjätte månaden

Vattnet låg blankt som en spegel, inte en krusning störde lugnet. Solen syntes som en gyllene rand vid grantopparna. Ännu en dag var förbi i Mörkvatten. Tankar hos de bofasta började gå till ro och snart sov de som levde i ljuset. På andra sidan vattnet började det röra sig bland grenarna. Snart steg en kaphul fram. Den gick fram till vattnet och föll på knä. Den hade fått syn på något. Något under ytan som lockade. Så bröts spegeln, en arm med en skinande ring på syntes, och kaphulen föll handlöst ner i vattnet och försvann.

Daterat den trettionde dagen i den sjätte månaden

”Herr Mirak, jag ber er att läsa igenom det en gång till innan ni skriver på något. Det vore oklokt om ett simpelt misstag skulle stjälpa omkull allt vi jobbat för, inte sant?” Mirak såg på sin rådgivare. Han hade haft rätt förut, och aldrig försatt honom i någon knipa. Goda råd och ett gott hjärta, jo. Mirak läste igenom kontraktet ytterligare än gång och kliade sig i skägget. Han doppade pennan i bläcket och började skriva med prydliga bokstäver. Vad handlade detta avtal om egentligen? Och hade rådgivaren verkligen rätt i denna fråga?

Daterat den tredje dagen i den sjunde månaden

I trädens inre finns det röster som talar. Hör du de? Det finns liv i var och ett av de och de berättar gång på gång sina historier, men du måste lära dig att lyssna.

Daterat den tionde dagen i den sjunde månaden
Mörkvatten..

En spegelblank, nästan kolsvart sjö ligger och väntar på det som komma skall.

Mörkeralverna har samlats, de väntar något. Utan att röra en min eller yttra det minsta ord står de där vid strandkanten och ser mot den träeka som sakta roddes närmre och närmre strandkanten. Man kunde skymta två skepnader i roddbåten, och allt eftersom att den kom närmre kunde man urskilja mer och mer utav dem. Den ena av dem hade händerna bakbundna och hade munkavlen stramt knuten runt sig. Det var en skogsalv. Hon blängde ilsket på den andra skepnaden i ekan. Det var en mörkeralv som flera av mörkeralverna på strandkanten kände igen och de andra hade i alla fall hört om. Hon rodde sakta, och knäpptyst fram båten närmre och närmre land, tills man hörde hur sandbotten skrapade emot ekan. Och plötsligt hördes ett stönande från skogen och en rysning gick genom luften, samtidigt som en viskning hördes.
Isthar...

Daterat den tjugofemte i den sjunde månaden
Sniffar, morrar och hugger i luften, rör sig osmidigt mellan träden i skuggan av de bofastas boning eller runt jägares läger. Ovilligt ger den sig tillkänna men stölder av mat har skett för många och ingen vet om det är en ensam eller många utav dessa underliga varelser i skogen. En sak är saker och det är att mörkret är en farlig plats för den ensamma och oförsiktiga vandraren.

Daterat den första i den åttonde månaden
Över stockar och stenar, mellan träd och snår rusade han, ljussken i skogen hade han sett men inget hade varit där. Andar och väsen, spöken och otyg. Mörker och ondska dvälj runt Mörkvatten och någon måste tala om det för folket. Men med tankarna på så mycket tappar man ofta koncentrationen och en rot satte stopp för denne springande jägare, som om skogen själv försökte stoppa honom föll han.
En skarp smärta sen blev allt svart och därefter låg en förvriden kropp av smärta med en stör genom kroppen.